Löpiga tjejer och rehabstart

Nu börjar det bli ordentlig fart på de röda här hemma. Prima är fortfarande i höglöp (borde väl närma sig slutet – vi får hoppas det är över på torsdag i alla fall för då åker hon hem igen) och Moira har börjat bli mer på och intressera sig både för Prima och sitt eget löp. Dock har hon, enligt koll hos veterinär idag, inte gått in i höglöp än – borde bli i helgen/början av nästa vecka. Ny koll hos veterinär på torsdag så får vi se när det beräknas vara dags för lite ”dejtande”.

Efter att ha spenderat eftermiddagen hos veterinären med Moira och Nea så hann jag hem för att äta lite innan vi satte oss i bilen igen och åkte till Bagarmossen där ett första rehabbesök och träning påbörjades för lilla vit. Först lite kontroll  att gå cavaletti genom att kliva över små hinder vilket visade att hon hade bra rörlighet i bakbenen. Sedan kände sjukgymnasten igenom hennes rygg och hittade att hon har besvär på kotan som ligger ovanför L7-S1, L6 någonting. Hon var dessutom öm och väldigt spänd i musklerna runt detta område och speciellt på höger sida vilket även bekräftar det jag själv sett att hon varit svagare i höger bakben. Innan det var dags för lite vattentrask så mättes även musklerna på bakbenen, precis 33 cm runt om båda låren så det var skönt att se att hon inte börjat snedbelasta eller tappa muskler på ena benet. Vattentrasken tyckte Tilding var lite läskig och småpep (sådant ljudande är inte normalt för tanten och visar verkligen att hon känner sig obekväm), samt att hon stod still och åkte band ganska mycket – tur att retrieverkopplet var på så hon blev tvungen att börja knalla igen. Fyra gånger till har vi nu i ett första skede att knalla i ”akvariumet” och det tillsammans med fortsatta långsamma promenader här hemma samt att jag ska massera ryggmusklerna ska förhoppningsvis få tillbaka henne på banan igen.

Annonser

1 kommentar

Filed under Uncategorized

One response to “Löpiga tjejer och rehabstart

  1. Akvarium är verkligen rätt ord för trasken 😉 Bingley fann sig väldigt fort i trasken, men nu ljudar han (eller skriker är väl rätt ord) så fort det går för långsamt 😉 Härligt för lilla vit att komma igång lite smått 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s