När hundträning är som allra bäst

Kom hem igår alldeles lyckorusig efter kvällens träning och privatlektion med Lotta i inomhuslokalen här på Riksten. Många funderingar och frågetecken rätades ut och jag och Moira testade en ny uppvärmningsrutin som igår fungerade toppen, det blir spännande att se om den fortsätter att vara framgångsrik även i fortsättningen.

Efter träningen hade jag, Elin och Lotta en riktigt givande diskussion om helhets- kontra detaljträning som varit ett hett ämne på mångas bloggar den sista tiden. Efter diskussionen förstår jag verkligen varför jag trivs så otroligt bra med att träna både med Elin och Lotta, vi alla tre har verkligen väldigt lika syn på det mesta när det kommer till hundträning. 😀

För att återgå lite till träningen körde vi:

  1. Platsliggning
    Jag passade på att skynda mig upp i lokalen innan de andra kom och så ställde jag och Moira upp en godisburk i rummet utanför lokalen. Ville utmana M för att se om hon lyckades ligga med hakan i backen och vara tyst när de andra kom in genom dörren. Gick finfint och hon fick efter att Elin och Ness kommit sitt ”bra-varsågod” och sticka till den hägrande belöningen.
  • Kedja: Fritt följ →Läggande under gång → Hopp – sitt – hopp med belöning när hoppmomentet var slut.
    Jag är väldigt nöjd med att liten hela tiden var på en lagom nivå och jag fick med mig henne på en gång (som sagt, jag hoppas att vår förberedande rutin innan kommer att fortsätta fungera).

I fria följet så hade vi några missar; 
– M gjorde en liten, liten ”dipp” ut med rumpan vid en helt om,
– jag gjorde en väldigt snäv och taskig vänster halt vilket resulterade i hopp från M, samt
– att Elin noterade att M gled ut något i sidled i slutet av momentet.
Jag ska ta med mig dessa brister och jobba på dessa nästa gång vi kör detaljträning av momentet.

Läggande under gång har jag inget att säga om själva momentet, däremot måste jag hitta en rutin på var under transporten jag kan göra vår förberedelse för momentet. Jag, Elin och Lotta diskuterade hur jag ska föra henne mellan momenten och kom fram till att det bästa är att ha henne fot och att jag då får stanna till under transporten och göra förberedelsen.

Som avslutning i kedjan gjorde vi hopp och jag inser att jag gjort en för dålig planering för jag borde verkligen ha avbrutit och belönat sättandet (som hon gjorde riktigt fint). Istället kommenderade jag återhopp vilket resulterade i en M som reste sig och såg ut som ett frågetecken. Kommenderade igen och hon hoppade fint tillbaka och sen beröm och springa till belöning. Till hoppet måste vi med andra ord träna mer återhopp och sedan länka ihop de båda delarna!

Innan vår tid var slut hann vi även med att prata lite om ställandet till inkallningen som jag fick några tips om att testa för att se om vi kan få till tvärnitar även i fart. När vi höll på med inkallningen visade M att hon lätt går ner i trav – särskilt på underlag som hon inte är helt bekväm med – så nu vi träna in ett nytt kommando ”ja” där hon ska lära sig galoppera in även när hon startar nära mig.

Annonser

1 kommentar

Filed under Uncategorized

One response to “När hundträning är som allra bäst

  1. Elin, Daisy & Ness

    Hej, jag känner precis likadant! Vi är lyckligt lottade helt enkelt! 🙂 Jag tycker Moira gick sååå fint idag vilket jag tror till stor del beror på de fina förberedelser som ni gjorde! Skönt att hittat den rätta vägen att gå! Kram

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s