Sista träningsgruppen med Lotta för i år

Igår var det sista tillfället för träningsgruppen med Lotta. Eftersom det inte var några hanhundar på plats kunde jag på en gång ta ut den höglöpande hyndan och delta vid gemensam platsliggning (eller nu var det bara Maya och Moira som lades). För att få lite extra störning bad jag Lotta gå runt Mojen på samma sätt som tävlingsledaren gör i eliten. Ögonen håller på att ploppa ur skallen för att hålla koll på vad som händer men jag måste säga att hon är väldigt duktig på att hålla fokus på att ha kvar hakan i backen. Hon låg som sagt fint hela tiden och skickades från liggande till godisskålen som vi gemensamt gjort i ordning bakom min bil innan vi ställde upp före momentet.

Utöver platsliggning tränade vi även på:

  • Rutan. Gjorde ett skick först mot en ruta som hon inte sett ställts ut med pipgrodan gömd bakom. Liten fokuserade fint och riktningsvisade rutan vid ”ser du den?”, däremot hade hon alldeles för lusigt tempo även om hon sprang rätt. Eftersom jag inte var nöjd med tempot på första skicket åkte täcket av och sen testade vi återigen på samma sätt på en ny ruta som flyttats några meter åt vänster. Till att börja med var M väldigt lat och försökte vid två tillfällen springa alldeles snett mot punkten där grodan låg sist. Dock slogs hjärnan och koncentrationen på efter ett par ”oj tokigt” när hon sprungit snett och insåg att latmansfasoner inte leder till pipisen. 😉 Det som var häftigt var att jag även såg att hon vid tredje försöket fokuserade och visade ordentligt var rutan var redan vid ”riktningsfrågan”. Det enda jag nu ska hålla koll på vid rutan är att Moira verkligen förstår vad som belönas när jag säger ”ser du den?”, Lotta har sett flera hundar som fått uppfattningen att det är knyck med huvudet som ger belöning…
  • Vi nötte även lite ställanden under inkallningen – svårt moment tycker jag och speciellt att se vad som är bra ställanden och inte framifrån. Första gången fick vi dock ett fint ställande och jag har insett att jag gått för fort fram med att öka avståndet – kortare avstånd så blir de bra och sedan får jag försiktigt successivt utöka.
  • Som avslutning lite fritt följ. Även här var Mem lite halvnonchalant emellanåt – eller som Lotta sa: ”hon tycker själv att hon är väldigt duktig och kan momentet och anser då att det ju räcker att koncentrera sig till 90%…” Det positiva är att hon inte släpper blicken eller position fram-/sidledes, däremot går aktivitetsnivån upp och rumpan far ut vid för dålig koncentration. Eftersom jag lätt själv känner när hon inte är 100 koncentrerad (bl.a. börjar de små benen gå som trumpinnar då), har jag nu bestämt att jag ska försöka vara konsekvent och lägga ner henne varje gång så att M till fullo inser att fria följet är ett moment som kräver total koncentration. Utöver detta slarvade jag själv rejält i hur jag gick samt med min vänsteraxel (gah jag som tidigare jobbat så för att gå ordentligt), så bakläxan till mig  blir att torrgå, torrgå och torrgå lite mer!!!
Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Uncategorized

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s